Bara måste få citera Sture Bergwalls vackra dikter.
"Sommarmorgonen fyllde sina händer med sig själv
och sträckte mildheten till mig.
Bojornas tyngd gömde fjärilarnas dräkt
och fåglarnas sång"
-
"Dansande på stålblad
skär försommarsolens löften in i mig"
-
"Så seglar skeppet dag
in i natten.
Jag sluter mina ögon,
ser allt och inget.
Seglen slakar,
faller in i mig"
-
"Junikvällens magiska ljus
går sönder
när det träffar cellens fönstergaller.
Jag ser spillrorna
och gråter en aftonvisa"
-
"Morgonen viskar till mig:
- Ser du björkens skira grönska?
Det är jag som ger av mitt nu
för att du skall förtrösta"
-
"Sommarhimmel välter murarnas skuggor över mig.
Någonstans leder andhonan sina ungar till livet"
-
"Fladdermusen.
I kolsvart mörker
seglar urtidsdjur med sträckta segel
på jakt.
Eko av utstötta ljud
ger bilder av en värld
vi inte ser"
-
"Molnet kastade ankar till jord
och tömde sin barlast.
Vi barn hukade oss i bersån
medan de tömda saftglasen
fylldes av milt sommarregn"
-
"In i mig faller natten
tar mig bort.
Utom mig viskar rörelser,
avstånd skymmer rymders ljus.
Det är stilla"
-
"Dagen andas stilla
när den lämnar sig själv för natten.
Jag följer med.
Det gamla danas och knådas.
I gryning är allt nytt"
Tack Sture för galet vacker poesi!
Följ Stures ---> Twitter <--- och hans ---> Blogg <---
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar